1% till Kulturen – Vendela Ragnarsson

Vendela Ragnarsson, Vendela Ragnarsson AB

“För några år sedan uttryckte Sveriges tidigare kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth att hon inte gillade ordet kultur. ”Det leder tankarna till symfoniorkestrar och sådant som alla kanske inte är intresserade av.” Hon har absolut rätt, alla uppskattar inte ”kultur”. Ni känner säkert alla den kulturföraktande typen, de som förnöjt konstaterar att ”man måste välja det som är väsentligt”, när de bortprioriterar kulturdelen i morgontidningen. Att ägna mer tid än nödvändigt åt flum som modern dans, experimentteater och poesikvällar, tack men nej tack, detta lämnas gladeligen till PK-maffian, eller kulturtanter i största allmänhet.

Lena Adelsohns ungdomsförbund MUF föreslog förra året att det statliga kulturstödet bör avvecklas – med den intressanta förklaringen ”att kultur är ett överklassintresse”. MUF missar tyvärr hela syftet med varför staten bör stödja kulturen – nämligen för att motverka att det blir just ett intresse för överklassen. Idén om konst för konstens skull, har aldrig känts mer avlägsen.

Kanske har man råd att raljera om kultur och förminska dess värde, om man har matats med det sedan barnsben. Kulturellt kapital går ju som bekant i arv. Att ha vuxit upp med Carl Malmsten i hemmet, Hjalmar Söderberg i bokhyllan, och Povel Ramels visor runt Midsommarbordet gör att du vant kan navigera i ett samhälle som definieras av kulturella koder. Kultur berör, engagerar människor och är det närmaste vi kan komma ett kitt i samhället. Tänk därför på den värld som öppnas för barn som får se sin första teaterföreställning i skolan via Riksteatern, lånar hem sina första Harry Potter-böcker från Bokbussen, eller spela sitt första instrument via den kommunala musikskolan. Vi måste fortsätta ge alla barn chans att berika sina liv med kultur, och sträva efter att kultur aldrig ska vara en fråga om klass, eller vilket hem du har vuxit upp i. Därför är det en självklarhet för mig att stötta ett kulturstöd på 1%.”