1% till Kulturen – Linnea Huhta

Linnea Huhta, poet, kultur- och föreningsengagerad, arbetar inom offentlig sektor

“Kultur är demokrati. Därför kommer 0,84 % bli en 1 % långsiktigt hållbar investering för Sverige. Kultur är demokrati, är jämställdhet, är välfärd, är jämlikhet, är tillväxt, är mångfalt och inkludering – är du och jag och allt och alla före och efter oss och det vi och de gjorde och vill(e) förmedla.

År 1915, då kvinnor inte ännu hade rösträtt, föddes min gammelmormor. År 2019, när vi firat 100-årsjubileum för beslutet att införa rösträtt för kvinnor, valdes jag till ordförande för en förening – i Toras skor. Skorna är ett personligt kulturarv, de har burit Tora Linnea och mig i vitt skilda sammanhang och tider i historien där vi haft helt olika förutsättningar att göra våra respektive röster hörda. Jämställdhet är en match vi måste spela för att vinna varje dag. Jag vill bedyra att kulturen hjälper oss att göra det genom att sprida våra röster och ge röst till perspektiv som kanske inte kan spridas av berättelsebärarna själva.

Kulturen utmanar vår samtid, utreder vår dåtid och kan hjälpa oss leda vägen mot framtiden. Grupper som kämpar för olika intressen skapar utveckling, därför vill jag förespråka att kulturen bidrar i den processen där sammanhang och kontext arbetar för att utmana normer och att inkludera perspektiv genom representation. Tillsammans skapar vi nya förutsättningar och hittar nya lösningar till gamla bekymmer.

Språk är kulturbärande och bär på gemenskap och kompetens. Meänkieli är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk och på 1800-1900-talet har staten bedrivit en språkpolitik, ett förtryck, som lett till minskat språkbruk. Meänkieli höll på att försvinna men bevaras av ungdomsorganisationen Met Nuoret vars medlemmar känner tillhörighet till meänkieli och dess ursprungliga kultur- och språkområde. Den kulturella gemenskapen stärker självkänsla hos barn och unga och när vi stärker självkänslan hos barn och unga bevarar vi av stolthet, och utvecklar av nyfikenhet.

Kultur i olika former ger oss mening och förankring i våra respektive sammanhang. I Region Norrbotten där jag aktivt väljer att verka finns många glest befolkade kommuner. Kulturens olika yttringar synliggör det som är unikt för oss och berättar om människorna och visionerna här från ett inifrån perspektiv som kan ge nidbilden om norrlänningen en omgång – det vill jag lova.

I Tornedalen som ligger i Norrbotten ger vi av vad vi har, därför är det en självklarhet att personer aktivt väljer att leva och verka i kulturstarka, vackra, kreativa och tillgängliga Norrbotten där öppenhet är en attityd och där innovation växer. Där välfärd har en annan betydelse än den har i tätt befolkade områden. Kulturen kan spela upp skillnaderna för oss på ett lättillgängligt sätt.

Föreningar och företag finns för att leverera kultur, skapa mötesplatser så folk kan träffas och prata om idéer som leder till nya företag, föreställningar eller annan innovation, att ge av – till alla inom och utom landet. Att tillsammans gå från idé till verklighet är att stärka självkänsla. Kultur och historia skapar kontext och självkännedom eller bara en upplysande kunskap förmedlad med känsla eller genom delat utrymme. Kultur är demokrati, är kollektiv terapi. Kulturen är också en unikhetsfaktor som Sverige har lika mycket nytta av som IKEA som varumärke i förhållande till världen varifrån vi får besökare, nya medborgare, utvecklare och samhällsförbättrare.

Inte att glömma är också att kulturen är fri som självständig livsberikare som inte heller behöver vara en tillväxtmotor för att utgöra ett gott investeringsobjekt. För, vad är väl ett världsarv? Inget speciellt, det är bara en kulturmiljö, förankrad i historian, som inte gjort mer än bedömts ha betydelse för mänskligheten. Så, eftersom allt inte kan vara en bal på slottet kan vi konstatera att kultur är demokrati som har betydelse för mänskligheten.

Därför kommer kulturbudgeten gå från 0,84 % till 1 %.”